Vi hämtade hem dig idag.
Får man säga så? Det låter lite hemskt.
Matte och jag åkte till distriksvetrinärerna.
Vi fick vänta ett tag innan det blev vår tur men sedan ställde vetrinären upp en liten urna på disken.
Det såg ut som vilken pappkartong som hellst, fast lite "urn-formad" då såklart.
Men när jag lyfte upp den och tog den i famnen så kände jag hur tung den var!
Det var du som var den tyngden.
Jag höll dig hårt i famnen när vi körde hem igen. Det var jobbigt, men skönt att få hem dig tycker jag. Nu måste vi bara vänta på våren. Precis som vi gjorde för fem år sedan du mins?
Jag tänkte att du kunde hälsa till S. Jag vet att ni är på samma ställe nu. Så hälsa henne att jag saknar henne fortfarande. Dig kommer jag sakna i resten av mitt liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar