"En plan helt enkelt?"

Året har redan värmt upp och liksom obemärkt kommit igång. Själv ligger jag nog lite efter på den fronten misstänker jag. Allt eftersom dagarna går så funderar man på vad man ska göra, om man ska stanna eller om man borde ge sig iväg ifrån den här staden. Man funderar inte bara på i år och vad de kommande 12 månaderna har att ge, utan man funderar på allt. Och det bidrar nog lite till svindeln.
Jag kan göra exakt vad jag vill!

När jag gick i lågstadiet hade jag lite svårt att räkna i matteboken. Jag blev helt enkelt handligsförlamad av alla tal som skrek åt mig från varsina håll på sidorna. Men min mamma och pappa kom på att om de la över ett papper så att jag bara såg ungefär tre tal så tyckte jag inte alls att det var svårt och talen blev gjorda jättesnabt!

Kanske är det lite så nu också?
Jag har så otroligt många val (inte fler är de flesta andra men..) så att jag blir handligsförlamad och gör ingenting istället. Det är ju lite dumt om man säger så.
Inte för att jag bara ligger hemma i sängen, men så himla storslagna planer har jag ju inte..

Jag vill ha en plan helt enkelt. Nått mer konkret än "jag ska plugga om nått år" och "jag vill åka till thailand".
Men jag har aldrig gillat att välja (bort) saker!